IFRS – internationella redovisningsstandarder

Vad är IFRS och finns det på svenska?  

Syftet med att ha ett gemensamt språk är att stärka kvaliteten på rapporteringen och jämförbarheten mellan företag över nationsgränserna. Investerare och andra redovisningsintressenter får underlag för att fatta välgrundade finansiella beslut som bidrar till förbättrad kapitalallokering och minskade kapitalkostnader.  

Standarderna och de efterföljande ändringarna av dem översätts till svenska av EU. Dib ser till att konsoliderade standarder alltid finns tillgängliga med senaste uppdateringar och ändringar.   

Vilka använder IFRS? 

Noterade företag eller företag som står inför en notering, finansiella företag under tillsyn av Finansinspektionen samt bolag med noterade skuldebrev måste redovisa eller rapportera enligt IFRS.  I Sverige kan också ett icke-noterat moderbolag tillämpa IFRS frivilligt i koncernredovisningen, det är dock förbjudet att använda IFRS i juridisk person. Dotterbolag till stora bolag som tillämpar IFRS använder också ofta IFRS. Detta för att säkerställa finansiell rapportering enligt samma regler och därmed enklare konsolideringsprocess.  

De redovisningsregler svenska aktiebolag ska använda regleras i K-regelverken som ges ut av BFN. Varje K-regelverk ska innehålla alla redovisningsregler ett företag behöver för att upprätta årsbokslut eller årsredovisning och koncernredovisning.  

Se information om K-regelverken på BFN:s hemsida: Bokföringnämndens normgivning i K-projektet – BFN 

Nedan följer en översikt över vilka regler som svenska företag följer*. Som synes ska de företag som följer IFRS i koncernredovisningen också följa vissa delar av årsredovisningslagen (ÅRL) samt RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. RFR 1 ges ut av Rådet för finansiell rapportering. Den rekommendationen innehåller särskilda svenska krav avseende upprättande av en förvaltningsberättelse för koncernen samt upplysningar i koncernredovisningen, utöver kraven i IFRS. I övrigt följs av EU antagen IFRS fullt ut. Det innebär att de flesta regler i ÅRL, till exempel värderingsregler, inte ska följas eftersom förordning från EU gäller före svensk lag. 

För juridiska personer inom koncerner där IFRS tillämpas i koncernredovisningen finns också specialregler. Moderföretaget måste följa ÅRL och RFR 2 Redovisning för juridisk person, också den utgiven av Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 refererar till IFRS, men gör undantag i de fall IFRS skiljer sig från ÅRL, eller när undantag är lämpliga av skatteskäl eller av andra skäl. Att följa RFR 2 innebär alltså att företaget hamnar nära IFRS, men att IFRS inte följs fullt ut. RFR 2 är obligatorisk för moderföretaget, men dotterföretagen i IFRS-koncerner kan välja att följa RFR 2, eller att följa övriga svenska regler.  

*från boken ”IFRS – i teori & praktik” 

IFRS för banker och försäkringsföretag 

I Sverige finns separat reglering av redovisning i finansiella företag, dvs. banker och försäkringsföretag. Redovisningsregler för dem, utöver lag, ges ut av Finansinspektionen (FI). FI föreskriver att finansiella företag ska ligga nära IFRS i sin redovisning.   

Hur får man god vägledning till IFRS 

Själva standarderna finns både på engelska och svenska. Det finns också läroböcker och handböcker om IFRS. T.ex. behandlar boken ”IFRS – i teori & praktik” de flesta värderingsfrågor inom IFRS samt upplysningskrav.  Denna bok kan vara bra supplement till regelverket för de som arbetar med IFRS dagligdags.  

Dib är ett digitalt uppslagsverk där du hittar både svenska och engelska standarder, samt kompletterande tolkningar av reglerna, som samlas i en tydlig portal. Vid nya standarder skapar vi användbara översikter över vad detta innebär för dig. När du upprättar finansiella rapporter med noter kan du använda notchecklistan och illustrativt exempel på årsredovisning som är tillgängliga för IFRS.