Beslutet avser redovisning av långfristiga refinansieringstransaktioner i den Europeiska Centralbankens regi. Beslutet är relevant för finansiella institut med denna typ av transaktion (Targeted Longer-Term Refinancing Operations, TLTROs). TLTROs länkar beloppet en deltagande bank kan låna och den ränta banken betalar på varje tranch av transaktionen till volymen och mängden lån till icke-finansiella företag och hushåll. IFRS IC drog bl.a. slutsatsen att IAS 20 ger en adekvat grund för banken att bedöma om TLTRO III-trancher innehåller en del som behandlas som ett statligt bidrag i IAS 20 och, i så fall, hur man redovisar den delen.
Beslutet avser redovisning av tillgodohavande på ett konto när företaget ingått ett avtal med en tredje part om att inte använda insatta medel annat än för visst ändamål. IFRS IC drog bl.a. slutsatsen att företag ska presentera dessa tillgodohavanden som ”kassa och bank” i sin rapport över finansiell ställning.
Beslutet hanterar huruvida återförsäljare av standardiserade programvarulicenser ska redovisa intäkter från försäljning som huvudman (brutto) eller som ombud (netto). IFRS IC drog slutsatsen att principerna och kraven tillgängliga i IFRS ger en tillräcklig grund för en återförsäljare att avgöra om denna är en huvudman eller ombud för de standardiserade licenser som tillhandahålls en kund. De beskriver också vilka moment som säljaren ska ta hänsyn till vid bedömningen samt att säljaren ska lämna information om den bedömning som gjorts.
Frågan avser tillämpningen av IFRS 17 Försäkringsavtal på livränteavtal där en försäkringstagare betalar in en avgift vid ett tillfälle och därefter erhåller periodvisa utbetalningar så långe mottagaren är vid liv. För att fastställa den avtalsenliga marginalen som ska redovisas i resultaträkningen ska företag använda en metod som uppfyller principen i IFRS 17.B119 som återspeglar de försäkringsavtalstjänster som tillhandahålls under varje period. Vid val av metod beaktar ett företag (a) de förmåner som tillhandahålls försäkringstagaren enligt ett avtal avseende de tillhandahållna försäkringsavtalstjänsterna och (b) när dessa förmåner tillhandahålls.
Frågan handlar om ett SPAC ska klassificera emitterade aktier som eget kapital eller som finansiell skuld enligt IAS 32 Finansiella instrument: klassificering. IFRS IC valde dock att inte besvara frågan med motiveringen att den ansågs vara för snäv.
Beslutet handlar om en statlig reglering som ger upphov till skyldigheter som uppfyller definitionen av en skuld. I det aktuella fallet har ett företag tilldelats ett negativt saldo s.k. utsläppskrediter för ett visst år. IFRS IC konkluderar att företaget har ett åtagande som uppfyller definitionen av en skuld, förutom i de sällsynta fall där de sanktioner som kan komma att träffa företaget vid utebliven åtgärd, bedöms utgöra ett realistiskt alternativ.
Beslutet avser redovisning av ett förvärv av en SPAC, närmare bestämt hur företaget redovisar teckningsoptioner vid förvärvet. IFRS IC sammanfattade att IFRS 2 är applicerbar gällande redovisning av instrument som emitterats för att förvärva börsnoteringstjänsten, och IAS 32 är applicerbar gällande redovisning av instrument som emitterats för att förvärva kontakter och överta samtliga skulder relaterade till SPAC-teckningsoptioner (dessa instrument utfärdades inte för att förvärva varor eller tjänster och faller därmed inte in under tillämpningsområdet för IFRS 2).
Beslutet avser tillämpningen av IFRS 17 Försäkringsavtal och IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser på avtal som genererar kassaflöden i mer än en valuta. IFRS IC noterar att vid redovisning av en grupp försäkringsavtal i flera valutor ska ett företag tillämpa samtliga värderingskrav i IFRS 17 på gruppen av försäkringsavtal, samtidigt ska IAS 21 tillämpas för att vid rapportperiodens slut räkna om det redovisade värdet till företagets funktionella valuta till stängningskursen.
Beslutet avser hur en leasegivare ska redovisa en hyreslättnad som innebär att leasegivaren efterskänker vissa leasingavgifter för ett operationellt leasingavtal. IFRS IC kom fram till att leasegivaren redovisar den hyreslättnad som beskrivs i förfrågan genom att tillämpa: a) kraven på borttagande från rapporten över finansiell ställning enligt IFRS 9 samt b) kraven på ändring av leasingavtal i IFRS 16 på leasingavgifter som leasegivaren inte har redovisat som en operationell leasingfordran.
Du kan läsa alla agendabesluten i dib. Prova dib gratis.
-uforpliktende og kostnasdsfritt i 3 dager
Vi har utviklet dib for å gjøre det enklere for alle som jobber med økonomi, regnskap, revisjon, selskapsrett og bærekraftsrapportering
-helt kostnadsfritt
Vår misjon å gjøre hverdagen enklere for alle som jobber med økonomi, regnskap, revisjon, selskapsrett og personaladministrasjon.
DIB Kunskap AB | Design och utveckling av Veniro
