Skapad : 30.08.2022 | Senast uppdaterad : 17.11.2022

Vad bör du tänka på inför en övergång till IFRS?

Artiklar IFRS



En konvertering till IFRS kan ske av olika anledningar, t.ex. notering, ändrade ägarförhållanden eller av frivillighet. Att byta redovisningsregelverk är tidskrävande och fordrar alltid noggrann analys, förberedelse och planering vilket också medför ökad resursåtgång. Nedan återfinns exempel på några områden som är bra att tänka på inför en övergång till IFRS.

Vilka fördelar och nackdelar medför en övergång till IFRS? 

Inför att beslut tas huruvida man ska konvertera till IFRS så bör man noggrant gå igenom samtliga fördelar och nackdelar en konvertering medför. Noterade företag eller företag som står inför en notering, finansiella företag under tillsyn av Finansinspektionen samt bolag med noterade skuldebrev måste redovisa eller rapportera enligt IFRS. Men av olika anledningar kan man också välja att tillämpa IFRS frivilligt. En fördel med att tillämpa IFRS är att det stärker kvaliteten på rapporteringen och jämförbarheten mellan företag över nationsgränserna då det är ett universellt redovisningsspråk. Investerare och andra redovisningsintressenter får underlag för att fatta välgrundade finansiella beslut som bidrar till förbättrad kapitalallokering och minskade kapitalkostnader. Andra fördelar kan vara av rent värderingsmässig karaktär, t.ex. att man får möjlighet att värdera vissa poster till verkligt värde. Vad som kan upplevas som en nackdel är att rapportering enligt IFRS ofta tar mer tid och resurser i anspråk. 

 Identifiering av skillnader mellan regelverken 

Trots flertalet likheter mellan K3 och IFRS bör man i ett tidigt skede gå igenom de skillnader i redovisningen som en övergång till IFRS skulle innebära, samt de valmöjligheter som företaget kanske står inför. En övergång till IFRS medför bl.a. ett större fokus på värdering av poster till verkligt värde, goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod ska nedskrivningstestas och samtliga leasingavtal ska redovisas som tillgångar och skulder i balansräkningen hos leasetagaren. En genomgång av de potentiella effekter en övergång har kräver både kunskap inom området samt allokering av resurser.   

Påverkan på lånevillkor 

Effekten på redovisade belopp kan få konsekvenser för uppfyllandet av lånevillkor (covenants). En bedömning bör göras av detta, och eventuella ändringar av dessa med långivaren bör överenskommas för att säkerställa att de inte överträds till följd av övergången till IFRS. 

Utökade upplysningskrav 

IFRS kräver utökade upplysningskrav i årsredovisningen i jämförelse med K3, däribland kring segmentsrapportering. Detta ger visserligen en större transparens till investerare och andra intressenter men kräver också större kompetens hos de anställda.  

System 

För företag som behöver ändra sin redovisning eller sina upplysningar till följd av övergången IFRS kan det vara nödvändigt att ändra/anpassa sina system för t.ex. bokföring och konsolidering. Vilka anpassningar av systemen behövs? Behöver företaget ta in extern rådgivning? 

Har vi rätt resurser? 

Att övergå till IFRS tar vanligtvis en hel del resurser i anspråk. Det tar tid och kräver också kunskaper kring ett nytt regelverk hos de anställda som man kanske inte har internt sedan innan. Kanske det kan vara lägligt att gå in med konsulter tillfälligt för att få hjälp med konverteringen samt att hitta ett verktyg som t.ex. möjliggör att söka i regelverket. Här kan dib hjälpa er med både digitalt uppslagsverk och interaktiva checklistor. Prova dib 

Se även webinariet Övergång till IFRS.

Kunskapsverktyg

För dig som jobbar med IFRS och ESG

DIB Kunskap AB | c/o Norstedts Juridik, Warfvinges väg 39, 112 51 Stockholm  | 08-587 670 80 | info@dib.se